På vilket sätt påverkar skeendet situationen i världen i dag?

Kubakrisen var en stor vinst för USA, de fick Sovjet att ta bort avskjutningsramperna och det ända de behövde göra var att ta bort flottblockaden som de bara satt dit för att sovjet hade ramperna på Kuba. Kubakrisen hände under kallakriget och var ännu ett uppvisande av spänningen och maktkampen som var mellan USA och Sovjet, efter Kubakrisen så släppte en del av den här spänningen.

Kubakrisen ledde också till att Sovjet 1963 skrev under provstoppsavtalet (provstoppsavtalet var ett förslag från västmakterna om att man skulle förbjuda kärnvapenexperiment), Sovjet var emot detta är det först kom upp men efter Kuba krisen så förstod de hur viktigt det var och skrev under. Den dåliga kommunikationen mellan det två länderna i de avgörande timmar ledde till att man skapade ”heta linjen” som är en direkt kontakt mellan ländernas ledare, till för att man snabbt ska kunna nå den andra om det händer nått.

Källor:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm

http://www.ne.se/school/lang/cubakrisen

Kubakrisen av Michael Dobbs

Historiens ansikte av Carina Rönnquist och Hanna Markusson Winkvist.

USA:s perspektiv.

När USA upptäckte fotona av avskjutningsramperna, så var det väldigt förolämpande eftersom Kennedy och Chrusjtjov redan hade kommit överrens om att Sovjet inte skulle sätta USA i ett sådant här läge. När de fick reda på det här hade USA nästan likadana ramper i Turkiet, men Kennedy ansåg att det inte var samma sak eftersom det skedde öppet och inte gömdes undan. De som fick reda på det här (Kennedy ville inte att alla skulle veta allt på direkten) blev upprörda, speciellt John F. Kennedys bror justitieministern Robert Kennedy som alltid var mer stridslysten än sin bror och som på direkten ville gör något i form av en invasion eller flygbombning, men Kennedy tvekande. Efter ett tag kallades det in en massa hjälp för att komma på vilket alternativ som var bäst. Redan innan dessa foton tagits sågs Castro som ett problem, man hade länge försökt komma på ett sätt att regelrätt kunde invadera Kuba. Så när Fotona kom, så var det såklart ett alternativ. Att få en revolution att bryta ut i Kuba och få bort Castro var också ett alternativ och var något som planerades många gånger men vissa planer var så orealistiska så att ingen tog de seriöst. President tvekande, han fruktade att en invasion skulle leda till ett kärnvapenkrig och att flyggbomba Kuba som de flesta militäriska representanterna var väldigt inställda på hade samma nackdel . Kennedy var inte lika självsäker på att gå ut i krig över Kuba som han verkade efter kriget.

Den här nyheten kom inte heller vid det bästa tillfället, Kennedy hade redan press på sig om att inte vara nog handlingskraftig och att inte ha en stark utrikespolitik. Dessutom var Kuba situationen en stor del av övertaget som Kennedy hade över sina konkurrenter i valet, han hade lova att ta hand om Castro. När presidenten gav sitt tal i tv var han väldigt nedslagen, han var vid den här tiden fortfarande inte säker på vad han skulle göra. Nu hade Kennedy stor press på sig om vad han skulle göra. Kennedy var väldigt pressad under de här dagarna och det tog ett tag tills han kom fram till att man kanske skulle göra en flottblockad. Även då fanns det nackdelar, Sovjet skulle kunna använda blockaden till att dra ut på tiden och bygga färdigt ramperna. Kennedy stod och velade, men som vi vet valde han att göra en flottblockad som uppenbarligen var rätt val. Han kanske inte gjorde det mest vågade och kraftfulla, men han sparade många liv som troligen skulle ha gått förlorade i en invasion. Att USA ”vann” Kubakrisen måste ha stärkt Amerikanernas förtroende för Kennedy och visat att han kan ta lite hårdare tag.

Källor:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm

Kubakrisen av Michael Dobbs

Vietnamkriget var det första kriget som visades i tv och det påverkade opinionen och hur snabbt kriget avslutades. Vietnamkriget var startskottet för tv-krigen och efter Vietnamkriget har fler krig visats i tv, fast mer extremt.

USA fick sämre självförtroende eftersom detta var det första krig de förlorade. USA blir påminda från världen och den amerikanska befolkningen varje gång de ska gå in i en ny konflikt, t.ex. när de gick in i Irak-kriget.

Eftersom Vietnamkriget skapade en stor opinion även i Sverige så ökade det politiska intresset, inte bara för att få slut på kriget utan också till ex. kvinnokamp och engagemang för länder långt borta.

Enligt en forskarstudie har giftet som användes under Vietnamkriget fortfarande en effekt på befolkningen. De får i sig giftet genom maten och p.g.a. det föds barn med missbildade armar, ben och huvuden än idag.

En möjlig utveckling om USA hade vunnit kriget skulle kunna ha varit att Sovjet skulle ha fallit tidigare och att vänsterrörelsen skulle ha kommit av sig. Hade detta hänt skulle förmodligen maktkoncentrationen i Asien ha varit annorlunda.

http://www.aftonbladet.se/ledare/article158684.ab

Tord Rönnholm

http://scrapetv.com/News/News%20Pages/usa/images-3/vietnam-war-medics.jpg

Under kalla kriget så var västvärlden uppdelad i öst och väst. USA stod i sina egna ögon för frihet och demokrati medan de såg Sovjetunionen som den onda makten som var odemokratisk och som de ville besegra. I en värld av terrorbalans var det som hände även långt borta även viktigt för hur USA uppfattades inom landet.

När USA blev attackerad såg de ett tillfälle att visa världen att de var starka och kunde slå tillbaka kommunisterna.

President Johnson kunde inte gå ut offentligt utan att mötas av antidemonstranter. I hela USA hördes demonstranternas slagord: “LBJ, how many kids did you kill today?”.

1968 förklarade Johnson att han var beredd att inleda fredsavtal och att han inte tänkte ställa upp i nästa val eftersom antikrigsoppositionen mot honom var för stark.

Johnson efterträdes av Nixon som under valet påstod att han hade en hemlig plan för att göra slut på kriget. Planen gick ut på att låta Saigonregimen stå för krigandet, antikrigsrörelserna skulle avväpnas och att de amerikanska styrkorna skulle tas hem.

1969 började opinionsundersökningar visa att en majoritet av USA:s befolkning ville att de amerikanska styrkorna skulle lämna Vietnam. När Nixon lät amerikanska trupper gå in i Kambodja, 1970, för att skära av FNL:s försörjningslinjer möttes han av våldsamma protester, studenterna ockuperade sina universitet och höll protestmöten mot kriget. Det blev allt vanligare att vägra tjänstgöra i kriget.

Nixon skrev redan 1969 att militärupptrappning skulle innebära att den amerikanska befolkningen skulle bli mer kritiska mot kriget. Han försökte trots det utvidga krigsinsatserna och anfalla de nordvietnamesiska baserna i Kambodja.

Soldaterna som kom tillbaka från kriget hyllades inte som hjältar utan blev föraktade eftersom opinionen en var för stark.

Bild: http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=54&vid=284

Afghanistankriget har påverkat världen idag på så sätt att Afghanistan idag är ett väldigt fattigt och oroligt land, men innan kriget och Sovjets invasion var Afghanistan ett välmående land med stark politik.

Nu är som sagt Afghanistan ett väldigt oroligt land där det är krig mellan talibanerna som förut hade makten och den nuvarande sittande regeringen som får stöd av USA, EU, FN och frivilliga trupper.

Efter Afghanistankriget kan man väl inte påstå att relationen mellan USA och Ryssland (Sovjetunionen) har blivit bättre, trots att Sovjets trupper lämnade Afghanistan.

Dock har inte USA varit i krig med Ryssland efter Afghanistankriget, så kriget har nog påverkat länderna så att de inte går emot varandra i krig.

Många kopplar terrorattackerna den 11 september till Afghanistankriget. Eftersom USA är i Afghanistan för att försöka få fred i landet, efter Afghanistankriget, så gjorde Al Qaida terrorattacken då de ville att USA skulle lämna landet.

Detta kan ses som dubbelmoral eftersom det sägs att Usama bin Ladin var en av de afghanska frihetskämparna, men som senare var en av de ansvariga för terrorattacken den 11 september mot USA.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Usama_Bin_Ladin#80-_och_90-talet
http://ne.se/school/lang/usama-bin-ladin/336878
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Mortar_attack_on_Shigal_Tarna_garrison,_Kunar_Province,_87.jpg

Afghanistans invånare kände också hopplöshet eftersom deras land hade varit på väg uppåt och det var även ett väldigt välmående land innan kriget, men sen under och efter kriget så rasade landets ekonomi, rättsväsende, sjukvård och republik samman.

Under kriget blev invånarna förtryckta av Sovjet och sedan av gerillan. Det var många som blev mördade och torterade, detta gjorde att många flydde till grannländerna, USA och andra västländer.

De som stannade i Afghanistan fick nästan allt taget ifrån sig och man levde i skräck dygnet runt. Talibanerna kunde ge sig på någon av ingen anledning alls, just eftersom att inte rättsväsendet fungerade.

Hazarerna i Afghanistan, som ofta agerade det finare folkets tjänare, blev väldigt trakasserade och förtryckta av både talibanerna och de andra invånarna i Afghanistan. Detta gjorde att hazarernas tillvaro i landet var väldigt farlig, eftersom det var ännu större chans att de blev mördade, eftersom de inte var lika mycket värda som de andra.

Bara de gav en blick åt talibanerna som de ansåg vara förolämpande, riskerade hazarerna att bli skjutna, men de kunde inte bara stanna inne heller, eftersom det skulle verka misstänksamt. Så hazarerna var tvungna att alltid vara på helspänn och hålla koll så att man inte gav fel vinkar åt fel personer.

Uppdelningen av Korea

Efter andra världskriget hölls det en konferens där man bland annat beslutade att man skulle lägga en gräns i mitten av det dåvarande landet Korea. Gränsen lades vid 38:e breddgraden för att dela Rysslands och Amerikas ockupationszoner i landet, och i och med det Kalla Kriget som pågick mellan Sovjet och USA så delades alltså landet i en diktatorisk stat i nord och en demokratisk i syd.

Kriget

I Nordkorea rådde en stalinistisk regim i ledning av Kim Il Sung som var välorganiserad för krig. På grund av konflikterna mellan det nordliga och det sydliga Korea, men också de mellan Sovjet och USA gick den 25:e Juni 1950 nordkoreanska militärtrupper över den 38:e breddgraden. Därmed bröt kriget ut.

USA's dåvarande president tolkade detta som ett sovjetiskt test och kontaktade FN som satte in sina styrkor mot Nordkorea. Detta var möjligt eftersom Sovjet bestämt sig för att bojkotta säkerhetsrådets sammanträden och därför inte kunde säga något om saken.

Det blev en hel del vändningar under kriget, men tillslut lyckades FN-styrkorna inta huvudstaden Pyongyang i Nordkorea. USA tänkte att det nu skulle bli möjligt att få ett slut på kriget och förena Korea igen, men det gick regeringen i Kina inte med på och kinesisk armé gick med i kriget. Eftersom amerikanerna inte alls var beredda på det lyckades kina driva tillbaka FN's trupper över gränsen.

Eftersom Nordkorea nu hade hjälp från både Sovjet och Kina vågade man inte göra något försök att överta Nordkorea eftersom det verkade till synes omöjligt. Man försökte istället inleda förhandlingar,  men några sådana blev inte av på ytterligare ett halvår. Förhandligarna blev väldigt långa men slutligen två år senare, den 27:e juli 1953, skrev man under ett vapenstillestånd.

Kriget tog ca 5 miljoner liv.

Källor:

NE

Wikipedia

Vietnamkriget är kriget mellan Nord- och Sydvietnam som pågick mellan 1957-1975. Sydvietnam fick stöd från USA samtidigt som Nordvietnam fick stöd från Kina, Sovjetunionen och FNL, den sydvietnamesiska befrielsefronten.  
Startskottet för Vietnamkriget anses vara Tonkinbuktsintermezzot. Det sägs att nordvietnamesiska torpedbåtar, den 4 augusti 1964, angrep amerikanska krigsfartyg på internationella vatten. En annan teori är att de amerikanska spionskeppen befann sig på vietnamesiskt vatten när de blev beskjutna. Som en följd av detta godkände den amerikanska kongressen den 7 augusti den så kallade Tonkinresolutionen, som gav den amerikanska presidenten Lyndon B. Johnson fullmakt att vidta de åtgärder mot Vietnam som han fann nödvändiga. Med denna resolution bakom sig inledde USA bombningar av Nordvietnam.

Under 1965 sändes ca 200 000 amerikanska soldater till Vietnam. Slaget vid la Drang var en av de första större drabbningarna mellan USA och FNL, slaget slutade oavgjort. Efter slaget trappades striderna upp och USA sände fler soldater till Vietnam, i början av 1968 fanns det nästan en halv miljon amerikanska soldater i Vietnam.
USA bombade både södra och norra Vietnam med förödande eldkraft. Stora områden i Sydvietnam förklarades vara ”fria eldzoner” detta innebar att alla oidentifierade där betraktades som fiender, även civila. 1968 ansåg den amerikanske befälhavaren att han ansåg att segern var inom räckhåll. Det han inte visste var att kriget skulle pågå i ytterligare sju år.
I februari 1968 inledde FNL Têt-offensiven på bred front och ett FNL-kommando trängde ända in på amerikanska ambasaden i Saigon. Detta var en kraftfull framgång och den amerikanska ledningen var djupt skakad.

1968 inledde president Johnson fredsförhandlingar i Paris. Johnsons efterträdade Richard Nixon fortsatte med dessa och började med ett gradvist hemtagande av de amerikanska trupperna. 1973 gick USA, efter år av förhalningar, med på att skriva under ett vapentillståndsavtal. FNL hade segrat. Nordvietnam och FNL tågade in i Saigon och Vietnam förenades under ett kommunistiskt styre. Ett litet fattigt bondefolk hade besegrat världens mäktigaste krigsmaskin.
Segern hade vunnits till ett fruktansvärt pris. Den vietnamesiska regeringen menar att 5,2 miljoner vietnameser dog under kriget, det motsvarar var åttonde invånare. Flera miljoner invånare hade blivit hemlösa eller lemlästade och flygplanen som fällde aerosoler för att förstöra träd och annan grönska visade sig orsaka födelseskador på nyfödda barn. Mer än 7 miljoner ton bomber hade fällts över landet, vilket var mer än dubbelt så mycket som under hela andra världskriget inräknat både Europa och Asien.
Vietnamkriget innebar inte bara enorma förluster för lokalbefolkningen, utan också för de Amerikanska trupperna och USA som land. Ca 58000 amerikanska soldater stupade i och man har beräknat den totala krigskostnaden till ca 140 miljoner dollar för USA, vilket orsakade stora påfrestningar på den amerikanska ekonomin under flera år efter kriget tog slut. 

Källor:
http://www.ne.se/school/lang/vietnamkriget
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vietnamkriget
http://en.wikipedia.org/wiki/Vietnamwar#1972_election_and_Paris_Peace_Accords
http://sv.wikipedia.org/wiki/FNL
http://www.ne.se/school/lang/fnl

Kubakrisen var år 1962 och mellan den 16 oktober till den 28 oktober. Händelsen var mellan Kuba, sovjet och USA. Man kan säga att Kubakrisen börjar med Kubas revolution och att Fidel Castro kom till makten, många var chockade av revolutionärernas seger, revolutionärerna själv, USA och de styrande i Moskva. Sovjet blev nyfiken på Fidel Castro och undrade vem den här karismatiska och nytänkande revolutionären var. De skickade över den sovjetiske politbyråbossen Mikojan (politbyrå förkortning på politisk byrå) till Kuba för att prata med Fidel, mötet var väldigt lyckat. Mikojan gav löften om ekonomisk hjälp och lämnade landet charmad av den unge revolutionären. Snart gled Kuba in i allians med sovjet. Nu använde sovjet Kuba för att placera ut avskjutningsramper för kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar. Ramperna beräknades vara klara om två veckor.

När president Kennedy fick se fotografierna som visade dessa ramper på Kuba, som hade blivit tagna av USA:s U-2:or så kom det fram olika lösningar, att flygbomba Kuba, att göra en invasion, den sista lösningen att göra en flottblockad mot Kuba så att sovjet inte kunde förse Kuba mer var den lösningen som man också valde att göra. USA började också rusta upp för krig, trupper och örlogsfartyg samlades, folk samlade in livsmedel, kärnvapen belastade B-52:or låg i luften och väntade, de amerikanska trupperna i Västtyskland gjorde sig bereda att gå in i Berlin. I Moskva var läget så pressat att Chrusjtjov inte hade tid att gå hem utan fick övernatta helt påklädd på en soffa. Snart började Chrusjtjov inse att Kennedy vågade gå ut i krig över Kuba och stressen spred sig. Fidel Castro började nu också få panik och vid en tidpunkt manade han till och med Sovjet att kärnvapen bomba USA. Det var vid den här tiden som en U-2:a sköts ner över Kuba av en stressad löjtnant som inte fick sin överordnare på telefon och Rudolf Anderson (den enda personen som dödades i krisen) dog.

Det här tredjevärldskriget som man brukar kalla krisen för, var okänd för allmänheten tills den 22 oktober då president Kennedy gick ut med ett dramatiskt tal i tv. Han förklarade hur läget var, krävde att Sovjet skulle ta bort ramperna från Kuba och sa att om en ända robot sköts från Kuba mot ett land i västra hemisfären så skulle det synas som ett anfall från sovjet mot USA och skulle mötas med hårt motstånd. OAS (Organization of American States) och FN:s säkerhetsråd stod bakom USA . Kennedy skrev två brev till Chrusjtjov där han förklarade USA:s krav. P. g. a flottblockaden kom inte sovjets fartyg fram, men arbetet på ramperna fortsatte ändå. Den 26 oktober svarade Chrusjtjov med sina egna krav i ett eget brev till Kennedy, de var att flottblockande skulle lyftas och Kuba skulle skyddas. I ett senare brev kom Chrusjtjov med ett till krav, att USA igengäld skulle ta bort sina ramper från Turkiet. I ett möte mellan justitieminister Robert Kennedy och den sovjetiska ambassadören Anatolij Dobrynin så förklarade Robert att de skulle ta bort ramperna från Turkiet var uteslutet. Vid samma tid så gick President Kennedy med på kraven i Chrusjtjovs första brev och struntade helt i det andra. Krisen fick en lösning den 28 oktober, då Chrusjtjov gick med på att ta bort ramperna på Kuba.

Källor:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm

http://www.ne.se/school/lang/cubakrisen

Kubakrisen av Michael Dobbs

Historiens ansikte av Carina Rönnquist och Hanna Markusson Winkvist.

Sovjetunionen gick in i Afghanistan 1979 för att besegra gerillan som ville störta den dåvarande sittande och Sovjetstödda regeringen.
Sovjet trodde att gerillan snabbt skulle bli slagna, men det visade sig att gerillan skulle vara mycket svårare att besegra än vad man först hade trott trots att Sovjet var överlägsna med både teknik och soldater.

Gerillan hade stort stöd hos befolkningen i Afghanistan och inom kort skulle de få stöd av USA, Storbritannien, Kina och arabvärlden som skickade vapen och soldater som kallades för afghanska frihetskämpar.

Kriget fortsatte i samma takt och misstycket för Sovjets invasion blev allt större i världen, FN förkastade Sovjet och till och med Sovjetunionens egen befolkning blev kritiska.

När Michail Gorbatjov kom till makten 1985 ville han att USA, Storbritanniens och Sovjetunionens relation skulle bli starkare, men då skulle Sovjetunionen vara tvungna att lämna Afghanistan. Så 1988 slöts ett avtal mellan FN och Sovjet då Sovjetunionen skulle lämna Afghanistan.

Den sista soldaten lämnade Afghanistan den 15 februari 1989. Däremot lämnades även Afghanistan kvar med kaoset och kriget som Sovjet hade varit med och orsakat.

Källor: