På vilket sätt påverkar skeendet situationen i världen i dag?

 

Kubakrisen var en stor vinst för USA, de fick Sovjet att ta bort avskjutningsramperna och det ända de behövde göra var att ta bort flottblockaden som de bara satt dit för att sovjet hade ramperna på Kuba. Kubakrisen hände under kallakriget och var ännu ett uppvisande av spänningen och maktkampen som var mellan USA och Sovjet, efter Kubakrisen så släppte en del av den här spänningen.

Kubakrisen ledde också till att Sovjet 1963 skrev under provstoppsavtalet (provstoppsavtalet var ett förslag från västmakterna om att man skulle förbjuda kärnvapenexperiment), Sovjet var emot detta är det först kom upp men efter Kuba krisen så förstod de hur viktigt det var och skrev under. Den dåliga kommunikationen mellan det två länderna i de avgörande timmar ledde till att man skapade ”heta linjen” som är en direkt kontakt mellan ländernas ledare, till för att man snabbt ska kunna nå den andra om det händer nått.

 

Källor:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm

http://www.ne.se/school/lang/cubakrisen

Kubakrisen av Michael Dobbs

Historiens ansikte av Carina Rönnquist och Hanna Markusson Winkvist.

USA:s perspektiv.

När USA upptäckte fotona av avskjutningsramperna, så var det väldigt förolämpande eftersom Kennedy och Chrusjtjov redan hade kommit överrens om att Sovjet inte skulle sätta USA i ett sådant här läge. När de fick reda på det här hade USA nästan likadana ramper i Turkiet, men Kennedy ansåg att det inte var samma sak eftersom det skedde öppet och inte gömdes undan. De som fick reda på det här (Kennedy ville inte att alla skulle veta allt på direkten) blev upprörda, speciellt John F. Kennedys bror justitieministern Robert Kennedy som alltid var mer stridslysten än sin bror och som på direkten ville gör något i form av en invasion eller flygbombning, men Kennedy tvekande. Efter ett tag kallades det in en massa hjälp för att komma på vilket alternativ som var bäst. Redan innan dessa foton tagits sågs Castro som ett problem, man hade länge försökt komma på ett sätt att regelrätt kunde invadera Kuba. Så när Fotona kom, så var det såklart ett alternativ. Att få en revolution att bryta ut i Kuba och få bort Castro var också ett alternativ och var något som planerades många gånger men vissa planer var så orealistiska så att ingen tog de seriöst. President tvekande, han fruktade att en invasion skulle leda till ett kärnvapenkrig och att flyggbomba Kuba som de flesta militäriska representanterna var väldigt inställda på hade samma nackdel . Kennedy var inte lika självsäker på att gå ut i krig över Kuba som han verkade efter kriget.

 

Den här nyheten kom inte heller vid det bästa tillfället, Kennedy hade redan press på sig om att inte vara nog handlingskraftig och att inte ha en stark utrikespolitik. Dessutom var Kuba situationen en stor del av övertaget som Kennedy hade över sina konkurrenter i valet, han hade lova att ta hand om Castro. När presidenten gav sitt tal i tv var han väldigt nedslagen, han var vid den här tiden fortfarande inte säker på vad han skulle göra. Nu hade Kennedy stor press på sig om vad han skulle göra. Kennedy var väldigt pressad under de här dagarna och det tog ett tag tills han kom fram till att man kanske skulle göra en flottblockad. Även då fanns det nackdelar, Sovjet skulle kunna använda blockaden till att dra ut på tiden och bygga färdigt ramperna. Kennedy stod och velade, men som vi vet valde han att göra en flottblockad som uppenbarligen var rätt val. Han kanske inte gjorde det mest vågade och kraftfulla, men han sparade många liv som troligen skulle ha gått förlorade i en invasion. Att USA ”vann” Kubakrisen måste ha stärkt Amerikanernas förtroende för Kennedy och visat att han kan ta lite hårdare tag.

 

Källor:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm

Kubakrisen av Michael Dobbs

 

 

Hur, var och när?


John F. Kennedy och Nikita Chrusjtjov

Kubakrisen var år 1962 och mellan den 16 oktober till den 28 oktober. Händelsen var mellan Kuba, sovjet och USA. Man kan säga att Kubakrisen börjar med Kubas revolution och att Fidel Castro kom till makten, många var chockade av revolutionärernas seger, revolutionärerna själv, USA och de styrande i Moskva. Sovjet blev nyfiken på Fidel Castro och undrade vem den här karismatiska och nytänkande revolutionären var. De skickade över den sovjetiske politbyråbossen Mikojan (politbyrå förkortning på politisk byrå) till Kuba för att prata med Fidel, mötet var väldigt lyckat. Mikojan gav löften om ekonomisk hjälp och lämnade landet charmad av den unge revolutionären. Snart gled Kuba in i allians med sovjet. Nu använde sovjet Kuba för att placera ut avskjutningsramper för kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar. Ramperna beräknades vara klara om två veckor.

 

När president Kennedy fick se fotografierna som visade dessa ramper på Kuba, som hade blivit tagna av USA:s U-2:or så kom det fram olika lösningar, att flygbomba Kuba, att göra en invasion, den sista lösningen att göra en flottblockad mot Kuba så att sovjet inte kunde förse Kuba mer var den lösningen som man också valde att göra. USA började också rusta upp för krig, trupper och örlogsfartyg samlades, folk samlade in livsmedel, kärnvapen belastade B-52:or låg i luften och väntade, de amerikanska trupperna i Västtyskland gjorde sig bereda att gå in i Berlin. I Moskva var läget så pressat att Chrusjtjov inte hade tid att gå hem utan fick övernatta helt påklädd på en soffa. Snart började Chrusjtjov inse att Kennedy vågade gå ut i krig över Kuba och stressen spred sig. Fidel Castro började nu också få panik och vid en tidpunkt manade han till och med Sovjet att kärnvapen bomba USA. Det var vid den här tiden som en U-2:a sköts ner över Kuba av en stressad löjtnant som inte fick sin överordnare på telefon och Rudolf Anderson (den enda personen som dödades i krisen) dog.

 

Det här tredjevärldskriget som man brukar kalla krisen för, var okänd för allmänheten tills den 22 oktober då president Kennedy gick ut med ett dramatiskt tal i tv. Han förklarade hur läget var, krävde att Sovjet skulle ta bort ramperna från Kuba och sa att om en ända robot sköts från Kuba mot ett land i västra hemisfären så skulle det synas som ett anfall från sovjet mot USA och skulle mötas med hårt motstånd. OAS (Organization of American States) och FN:s säkerhetsråd stod bakom USA . Kennedy skrev två brev till Chrusjtjov där han förklarade USA:s krav. P. g. a flottblockaden kom inte sovjets fartyg fram, men arbetet på ramperna fortsatte ändå. Den 26 oktober svarade Chrusjtjov med sina egna krav i ett eget brev till Kennedy, de var att flottblockande skulle lyftas och Kuba skulle skyddas. I ett senare brev kom Chrusjtjov med ett till krav, att USA igengäld skulle ta bort sina ramper från Turkiet. I ett möte mellan justitieminister Robert Kennedy och den sovjetiska ambassadören Anatolij Dobrynin så förklarade Robert att de skulle ta bort ramperna från Turkiet var uteslutet. Vid samma tid så gick President Kennedy med på kraven i Chrusjtjovs första brev och struntade helt i det andra. Krisen fick en lösning den 28 oktober, då Chrusjtjov gick med på att ta bort ramperna på Kuba.

 

Källor:

http://www.peterenglund.com/textarkiv/kubakrisen.htm

http://www.ne.se/school/lang/cubakrisen

Kubakrisen av Michael Dobbs

Historiens ansikte av Carina Rönnquist och Hanna Markusson Winkvist.